...och nu ser resultatet mycket bra ut...

18e plats på klubbtoppen i stegklubben i kategorin

"Antal steg under perioden - senaste 30 dagarna"

8e plats om jag kryssar i "Visa inte omvandlade aktiviteter". De har ett system i klubben som vi inom itrim inte använder. Den när man omvandlar träning i steg. Och 4e plats för de senaste 7 dagarna. Yeah   Där satt det.

Blev en sonens favorit idag igen. Men han gillar ju det. Denna gång har jag i mindre bacon.Och ja....det är vit pasta. Jag använder oftast fullkorn, men detta köpte jag någon gång för det var billigt. Med tanke på dagens möte...  

Idag har vi pratat om kolhydrater långa och korta. Socker, läsk. Ja sånt. Men det enda jag kan fokusera på är mitt kvitto.  Vi kanske skulle avsluta med vägningen? 

Först arbete, sen roligt.    Så som jag försöker att motivera barnet här hemma.

lila pil  viktminskning sedan förra gruppen är -3 kg

rosa pil FFM har ökat med 1,6 kg vilket bör innebära 1,6 kg mer muskler

blå pil   jag har även bättre värden gällande TBW 1,2 kg mer vatten i kroppen

Det ni är riktigt bra resultat skulle jag vilja påstå. Gladast är jag över den ökade muskelmassan för det måste betyda att jag lyckats med min hemsnickrade träning. Dagens steg är 23059 so far. Men idag skall jag slå mitt gamla rekord, så att jag har ett nytt rekord att slå.   

Däremot så hade jag räknat med att hamna på 91 kg och nått. Men det är helt ok med 92 kg. Till nästa möte skall det vara under nittiostrecket. Jag har nu gått ner 14.9 kg på 44 dagar eller 7 veckor och 2 dagar.

Redigerat

Jag kan ju inte räkna. 51 dagar blir det ju...

...detta har jag en fascination för

http://www.jornmark.se/places_photo.aspx?placeid=238&Photonumber=001⟨=

Det är Jan Jörnmark som åker runt i hela världen och fotograferar övergivna hus. Jag tycker detta är mycket spännande. Och jag har funderat mycket kring varför jag är så fascinerad över sånt. Men visst är det häftigt.

14512 steg powerwalk idag på fm http://kartor.eniro.se/m/puCI5

Jag vill slå mitt gamla rekord och komma upp i 26000 steg. Men det är många steg kvar tills dess. Dock är det 3500 till itrim och grupp, sedan 3500 till sonens skola och sedan 2000 hem så inget är omöjligt. Det är vad jag siktar på i varje fall.

Nu blir det en resorb, jag är så grymt torr hella jag. Mina händer spricker lite som hushållseksem men lägg till lite blåsor och en satans massa klåda. Vet inte om det har ett samband med att jag är uttorkad. Jag vill dock påminna om i detta läget att jag var mer uttorkad vid inskrivningen än vad jag är nu. Så en resorb för invärtes och en omgång steroid IV dermovat för utvärtes. Satans tråkiga kropp och satans allergier.

Nu ska jag planera något till middag här hemma. För de som äter vill säga.

Och jag har flera personer som sagt att de inte skulle fixa detta med att laga mat till resten av familjen, både personer här på bloggen och IRL.

Är ni verkligen säkra på att ni inte skulle fixa det?

För jag tycker det snarare lindrar änn gör det värre. Att hantera mat, utan att det måste stoppas i munnen. Snarare ser jag det som att jag tränar inför tiden efter VLCD och LCD. Som att jag verkligen tänker igenom maten jag gör till min son, att den har alla delar han behöver.

Ni fixar allt ni vill fixa. Men det hänger kanske lite på viljan oxå. Jag minns när jag läste i Mumlans blogg om lasagnen i diskmaskinen ;0) men hon fixade oxå. det som är svårast är att jag inte kan smaka av, för det gör mig minst sagt blind i köket. Sedan är jag ju van att hantera mat även i jobbet, har en lång restaurangkarriär i ryggan från livet innan högskolan.

Ha en fin dag därute, var ni än är... ta hand om varandra   

Idag är det grupp och vägning. Och det är så skönt att vågen hemma idag av alla bra dagar på morgonen gjorde ett rejält kliv i rätt riktning. 92.3 kg i morse vilket borde innebära att vågen på itrim borde stannar på 91+/- nånting. Det är nu -14,6 kg på 44 dagar, genomsnitt 0,33 kg/dag.  Nästa grupp kommer jag att ha klättrat förbi ytterligare en markering på mitt eget Mount Everest.

Keep your eye on the price   

http://open.spotify.com/track/1EjwzxokjRsFcLOhIHH558

 Jag tror jag skall sätta ytterligare ett mål för mig själv.

• När jag är nere på 85 så ska jag börja springa.

Det går jag och smålängtar lite efter.

Karaktären.

Jag har inga problem med karaktären i detta skede. Jag hade igår efter bråket med tonåringen en omedelbar impuls att tröstäta. Det blev en chocolate crisp mealbar vid 10.30 men då jag åt frukost vid 6 så tyckte jag att det inte egentligen var så mycket fusk i det. Det som gjorde att det kändes som lite farligt var att jag åt i direkt samband med en känsla av förlust av kontroll. Alltså mitt gamla beteendemönster med ett belöningssystem som kickar igång när jag inte har kontroll. Maten kan jag kontrollera, även då i en destruktiv konsumtionsform.

Motionen

Att promenera har blivit ett belöningssytem. Jag vet hur jag mår efter promenaden, men jag vågar fortfarande inte lita på mig själ i att jag skall hålla ut och är därav försiktig med att bjuda in andra till prommenad.

För jag har ett motstånd. Det är jobbigt att röra på sig.

Jag måste ignorera den första impulsen att avböja för att jag har en känsla av att det är jobbig. Jag vet att när jag kommit igång så är jag överlycklig, varje gång. Detta upprepas varje gång. Först jobbigt, sedan belöning. I med mp3 i öronen och bra fartig musik, sedan på med skorna, på med jacka och ut. Inte tänka utan på med autopiloten    och snart kommer det där fånleendet och lyckan krypande.    Jag gör det jag gör det jag gör det....jag går igen. Jag bränner, jag mår bra. Både primärt och sekundärt belönar promenaden mig. Om motståndet är ännu större så rekommenderar jag att dansa. Dansa hemma med dig själv i lägenheten. Jag gör det och det funkar. Jag dansar med kaffebryggaren, med min första bar, sittandes på stolen. Det ser säkert skitknäppt ut men det är en bra start.

Ha en underbart fin dag därute alla duktiga och kämpande människor..