Det är tur att jag skriver ner här dag för dag. För mig vill säga. Jag börjar redan blanda ihop siffror och datum när jag skall förklara till någon annan om vad jag håller på med och i vilken fas jag är.

Som sagt, att blogga eller att på annat sätt dokumentera, för det är väl dokumentera som är grejen egentligen. Att föra dagbok och diagram. Det ger ett mer överskådligt resultat. Och så kan det hjälpa andra. Men man skall alltid ha i åtanke att vi är alla olika, har olika grundförutsättningar. Mina resultat kanske inte blir som dina. Det kan likna och förhoppningsvis går de åt samma håll....leder till viktminskning.

Idag har jag pepptalk med mitt barn. Vi har ett presentkort som skall nyttjas på cubus och som snart går ut. Jag vill att sonen själv skall komma och säga, kom nu morsan så går vi ner till stan och köper mig en ny hoodie eller nått sånt.

Han ser trött och glåmig ut. Han sitter helst framför tvn, tv-spelet eller datorn.  Jag har lagt om kosten för honom, och i o med att jag numera har förändrat mina sovvanor så kommer jag nu upp på morgonen och kan tillreda honom en frukost att grunda dagen med. Små förändringar som vi förhandlar fram genom kompromisser. Han äter fil på morgonen han öser däremot på två teskedar strösocker som sin kompromiss. Det är inte så bra. Men små steg.

Middagarna är roligast. För, eftersom att jag längtar efter att få äta riktig mat igen så finner jag ett nöje i att tillreda sådan mat som jag själv skulle vilja äta eller som jag vet att han tycker om. Nyttig och vällagad. Jag lägger mycket tid på att tillreda och lägger upp på tallriken så att det ser aptitligt och gott ut. Huruvida mitt congomos såg aptitligt ut eller inte är en smaksak.     Men jag försöker så gott jag kan.

Idag blir det stek, eller dillkött. Har inte riktigt bestämt mig ännu.

Först en promenad till stan (7000 steg tur och retur) och sedan en hel del springa i affärer. Tror jag skall nolla stegräknaren när vi är framme och anteckna hur många steg det blir. Bara för att det är lite kul. Ja, jag vet. Jag är lite av ett kontrollfreak.  

Och, på måndag börjar jag jobba. Sökte mig till ett äldreboende som ligger rakt över gatan från mig. Jag är överkvlaificerad men vad gör det. Jag gillar att jobba med äldre. Tycker det är roligt, de har så mycket att ge. Och arbetslös har jag ingen lust att vara. Nu kan jag jobba och vara arbetssökande. Samt jag kan göra en god insats för mina medmänniskor.

Ha en fin dag i    våren lurar runt hörnet.

 

Mumlan

6 mars 2010 14:02

Grattis till jobbet! :-)

Tillfälligt eller inte så är ett jobb bra för självkänslan plus att lite rutiner aldrig är dumt...

Sedan har jag bestämt för mig att det är lättare att få ett jobb om man redan har ett. Konstigt men sant!

http://itrim.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är här. Har bara blivit uppäten av livet, som det kan bli ibland, för mycket jobb träning barn kärlek....för lite tid..   Ska bättra mig. SNart. ...

Vikten fortsätter sakta neråt, tror jag går och väntar på efterskalv efter helgen, men de kommer visst inget. Och det är bra. Jag väger mindre nu än vad jag gjort på många många år..det är bra. Mindre bra är att stockholm inte verkar fullt så...

....och druckit alkohol      Det var fantastiskt gott. Så nu är det 2+2 som gäller samt hård träning.   Dejten har gått bra. Inget är solklart, inget är 100 % men det kittlar...     Har känt mig fin och uppskattad och nervositeten lade si...

Jag är så nervös...får inget gjort. Eller jo, jag tränar, jag jobbar häcken av mig..men så fort jag kommer hem så går jag mest runt och vankar. Dejt imorgon och jag är så nervös så nervös så nervös...vill så gärna men har en obehaglig känsla i magen ...

på gym. YEAH!!! Det fick bli så. Kompis som tjatat lite (behövdes ej så mycket tjat) och det blev gymbolaget.   Men oj vad liten jag kände mig där, alla är så vältränade och alla vikter så stora och tunga jämfört med det lilla rehabgym jag kört p...