Idag går det i ett. Har jobbat fm och skall jobba kvällen. Glad att jag har färdig mat till sonen i kylen så jag inte behöver stressa med det. Senast jag jobbade ute kom jag ju upp i 22000 steg så det känns bra att veta att även denna dag är räddad. Jag har nu 8000 steg så detta är väldigt nyttigt för mig Primärt --> jobb-tjänar pengar sekundärt --> jobb-motion. Lite tråkigt att jag inte får mysa med knodd ikväll. Men som ansvarsfull familjeförsörjare är det bara att ta i och köra. Glad att jag får timmar. Har varit lite klent med det i förra veckan.

Som det ser ut just nu är jag någorlunda med i matchen om -12 kg som jag har med Sussie...enligt mitt hemmadiagram så har jag gått ner 3.8 kg sedan senaste coachmötet, det är 0,2 kg för lite för att hålla i vadet men inget är omöjligt. Jag skall enligt matchen om -12 kg ha gått ner 8 kg till den 13/4 då jag träffar min coach nästa gång. Jag tror jag kan få spö men vill ha något att sikta på, ni vet keep your eyes on the prize. Går det inte så går det inte, men jag har gjort mitt yttersta. Det är skillnad.

Har dessvärre lyckats sabba mina brallor idag, min bästa byxor. En reva har gått upp efter alla knöböjningar gällande ex påtagning av stödstrumpor, det blir några under en dag. Och byxorna är i sådant tyg som inte går att lappa. Stretchiga cargobyxor från Lindex. Älskar sorten, har köppt flera par och slitit ut. De håller inte så länge i arbetet som vårdbiträde men är underbara att ha på sig. Nu måste jag köpa nya. Det saknas fortfarande några cm i midjan för att komma i mina stretchjeans i storlek 46. Det får bli situpps innan nattning. Kanske hjälper. Jag har även fått erbjudande om sommarjobb på ett behandlingshem. Är lite tveksam trots att det är goda nyheter. Jag får även svar om det andra jobbet i denna vecka. Undrar hur länge jag kan vänta.

Dagens mat till familjen blir en repris på gårdagens stek

Själv har jag ett lager av cranberry/musli i skåpet som jag lever på. Kan gå åt när jag la hälften av mina sista slantar på ett par Asics detta för en spottsyvel av vad de är värda. Bra affär. Kommer med post i denna vecka. Nice. Jag är inte säker på att de är för utomhusbruk men för den summa jag gav så gör det inte så mycket. Huvudsaken är att de är sköna att gå i, tror de är för aerobics. Vad tror ni?

Nu ska jag läsa vad ni andra uppdaterat sedan förbereda mattallrik till knodd att värma. Sedan gå och jobba. Kommer kika in i kväll. OM jag inte stupar i säng.

  Idag har jag jobbat....det har varit en tung dag. Mest för att jag ännu inte riktigt hittar alla adresser vilket lett till att min dag blev stressig, pensionärer fått vänta, jag blev utan lunch och fick jobba övertid. Däremot blev det en del extra steg för virrandet runt i kvarteren. Min dag på jobbet har totalt genererat i 22536 steg. Nu tänker jag parkera min häck i soffan i ett par timmar med en bra bok.  

Dagens mat till den övriga familjen blev stek med parboiled ris, en grönsallad med gurga, skysås och lite svartvinbärsgele.

Energi kcal: 418,00 Energi kJ: 1751,10 >< Energi kcal: 1869,00 Energi kJ: 7826,00

Så tacksam att jag gjorde stek igår. Det blir så mycket enklare när man tillreder i förväg och sedan bara behöver fixa detaljerna som att koka ris exempelvis. I vanliga fall hade det blivit en flötig pizza en dag som denna när energin är på tomgång.  Och jag tycker inte ens om pizza. Och en intressant liten studie om pizza i SMP "ung mäter piza"  för nog har du väll alltid undrat vad en pizza väger! Jag använde mig av min mat för att räkna ut kcal för de båda måltiderna, pizzan höftade jag på 700 g men enligt artikeln väger vissa pizzor upp emot 1 kg. Lite att tänka på.

Idag har jag tagit det väldigt lugnt. Jobbade som sagt lite på förmiddagen och var en sväng till gamla Linköping. Inga powerwalks eller någon form av träning. Jobbar mest på att få igång tonnåringen. Man ser vad man skapat och förfäras.

Stegen idag har inte gått i taket men 16000 nånstans ligger det på. Har inte riktigt bestämt mig för om jag skall ta en sväng lite senare så att jag kommer upp i 20 eller ej, det är ju ingen större ansträngning. Det är ju väldigt bra för psyket och inte bara fysiken. Tror även att man sover gott. Lite musik i lurarna och ett lugnt tempo kan vara riktigt skönt innan läggdags.

Dagens mat för familjen blev tacos. Denna vad jag tycker ganska snälla måltid uppnår ändå otroliga 1000 kcal (2 bröd 400 kcal, 250 g nätfärs 10% 400 kcal, 0,7 dl gräddfil 100 kcal, kryddan hela 70 kcal för en halv påse) Det trodde jag nog inte. Det blir tacofärs med sallad till mig då. Ja det är bra att veta. Har även gjort en stek. Blir morgondagens mat till sonen när jag jobbar. 

Och...jag vet inte hur mycket ni andra märkte/märker av detta. Men min mage...är rutten...   

Och jo..jag fick höra att min powerwalk träning föranledde associationer till denne filur...underbar film förresten, känns helt ok...no fence taken   

Idag gick jag vilse, väldigt mycket vilse. Superwoman orkar hur länge som helst. Jag började gå långsamt och det var varmt ute så hooden åkte av illa kvickt. SKöönt, men varmt. Runt slestadsrondellen börjar jag riktigt komma i form och gasar på ordentligt.  Dagens lilla snurr   Brukar ta av efter teknikringen och gå universitetsvägen hem och ev runda ryd men idag var jag modig, och benen skulle bära mig hur långt som helst...I am superwoman...så jag fortsätter mot Malmslätt i en rasande fart. Kommer till Kärna och möter där en trevlig dam som pekar ut vägen åt mig. Jag går ner mot Kärna kyrka, där träffar jag en kyrkvaktmästare som pekar ut att jag skall gå genom Kärna mosse . Det var alldeles underbart att traska igenom den härliga skogen. Jag måste, jag måste lära mig att ta med kameran när jag utforskar Linköping så noggrant.

Det var så fint, och tydligen så är det ett naturreservat. Dit skall jag åka igen och gå igenom lite mer noggrant framåt våren. Nåväl jag går igenom Kärna mosse och kommer ut vid en väg...detta var tydligen Malmslättsvägen, men det visste ju inte jag. Var sjutton skulle jag gå nu då?  Jag såg en tunnel som jag inte såg var den ledde. Och ärligt jag visste inte ens i vilken riktning jag skulle gå för att ta mig hem. Jag fortsatte uppåt mot Wärö gård, dit måste jag också ta mig någon dag. Gårdsbutiker är alltid trevligt. Jag hittade några hästtjejer som kunde tala om var det gick snett. Detta är den lilla knorren på kartan, för nu fick jag gå tillbaka till tunneln under vägen. Jag är fortfarande pigg och har ork kvar. Jag har nu gått runt 16000 steg eller mer. Jag går igenom tunneln och under järnvägen som jag fick det förklarat.

Nu kommer det lite kluriga, för att gå längs järnvägen var ju inte alldeles enkelt. Och jag lyckades så klart trampa ner mig i en snötäckt djup pöl och blötte ner skon. Nu blir det riktigt terräng, och humöret sjunker. Till slut hittar jag ut från kalhygget och skogen och de leriga åkrarna och ser en fotbollsplan i fjärran...civilisation...yes. Jag kommer ut på en väg och efter ett par meter möter jag Hangaren vilken lättnad. Nu vet jag äntligen var jag är. Har varit inne i Hangaren en gång och klättrat på deras klättervägg. Det skall jag definitivt göra om igen LKK kostar en femtiolapp och är go träning. Och jag kan ta med sonen och morfar.

När jag kommer till ryds centrum så är jag rätt slut. Handlar ryggsäcken full som planerat och börjar sedan den minst sagt jobbiga sista sträckan, känner mig sargad hungrig och jättetrött.   Och inte var det kul att gå vilse   , även om jag hittade en massa skatter på vägen. Nu blir det tvsoffan resten av kvällen och jag tänker inte gå många fler steg. Jag skall lägga mig rakt över massagebollen en stund för ryggen känns.

Dagens snurr och virrvarr slutade på 26628 steg...vilket är rekord igen...det var dock inte meningen.

Ha en underbar fredagskväll där ute i etern   

Idag är det lite segt. Har kramp i stortån och händerna gör ont. Har en envis spricka mellan tummen och pekfingret som inte vill gå ihop fort nog. Kan liksom inte räta ut handen ordentligt vilket kan bli ett problem när man skall ta i hand, jag spricker. Är kontakt allergisk och har varit så i större delen av mitt liv. Det blev dock akut 2006. Blev sittandes i dryga året med en obrukbar fot och två obrukbara händer. En fruktansvärd tid. Nu är jag mycket mycket bättre, får dessa små reaktioner men ibland glömmer man bort hur det en gång var.

Jag får inte komma i hontakt med gummi, PPD och Tiuram, men det är svårt att veta vad som är vad. PPD är det som är vanligt förekommande i bildäck och liknande. Men även eccos skosulor är i en viss utsträckning tillverkade i återvunna bildäck. Det var där det hela började. En sko där tån kom i direkt kontakt med gummit. Nu kan jag faktiskt ha vanliga strumpor igen, det kunde jag inte under en period. Tror att huden blivit aningen mer tollerant. Sedan har jag en hel rad andra allergier som konserveringsmedel formaldehyd, nickel, perubalsam, parfym och vissa färgämnen. Jag tål inte vissa ämnen i vissa färger. Jag måste passa mig för gula, röda, blå kläder... helt hysteriskt. Alltså får jag leva väldigt naturellt eller som sonen sa när han var liten "mitt i naturen" men det passar min livsstil så det är ok. Jag kan tycka att det är tråkigt att inte kunna sminka sig eller köpa hudcremer som luktar gott. Jag kan avslöja att jag gör det ändå ibland, och betalar priset för det. En sminkning ger dagen efter puffy red eyes och blåsor i huden. Färga håret gör jag mot min läkares ordination.

Jag sitter nu här och laddar för en promenad. Det går lite trögt innan jag kommit ut och iväg. Men vet att det belönar sig. Första kilometrarna kan kännas lite jobbigt och som om det aldrig tar slut, men sedan kommer jag in i andra andningen och då går jag oftast en bit till, och en bit till...fortsätter att utöka rundan. Men idag har jag inga planer på att slå rekord. Idag känns som en soft och skön dag. En god runda räcker gott. Kroppen behöver ju även lite vila. Skall ladda upp apotekt med resorb (det skall väll inte vara någon fara med det, eller?) handla lite någonstans, gärna en bit bort. Tar alltid, eller väldigt ofta ryggsäcken med mig. Bra att lägga jackan i om det blir för varmt och ev att ha en flaska i. Nu springer jag faktiskt i bara en långärmad och en huvtröja ovanpå det. Det är lagom har jag märkt. Fryser lite i början men det motiverar bara till att öka takten och jobba upp en värme i kroppen.

Dagens mat kommer att bli en stek. Var så billigt på priso att jag köpte flera stycken. Bra mat också. Även fläskfilé är ju riktigt bra mat och väldigt ofta är det en kampanjvara. Då handlar jag på mig många.

Precis som jag nu gjort gällande

cranberry/musli...det blev 10 paket till igår 

Jag tror att jag får rätt i att sätta ett lägre delmål gällande vikten, 86.8 skall jag väga den 13/4 enligt nya delmålet. Jag gick ner 3 kg på två veckor (mellan grupp 3 och 4) så jag kommer att få kämpa för att gå ner 7 kg till den 13e som vi bestämt om det inte börjar hända grejer. 8 kg tror jag inte jag klarar.  Men det gör inte så mycket. Huvudsaken är att det går nedåt och att jag ökar FFM och TBW och att fettprocenten går nedåt. Och 1,5 kg/vecka är fortfarande väldigt bra. Min predicted weight har ju även den gått upp i samband med ökad muskelmassa. Muskler gillar jag så som jag tidigare sagt, vikten är bara ett nummer. Kroppens mående kommer först.

14512 steg powerwalk idag på fm http://kartor.eniro.se/m/puCI5

Jag vill slå mitt gamla rekord och komma upp i 26000 steg. Men det är många steg kvar tills dess. Dock är det 3500 till itrim och grupp, sedan 3500 till sonens skola och sedan 2000 hem så inget är omöjligt. Det är vad jag siktar på i varje fall.

Nu blir det en resorb, jag är så grymt torr hella jag. Mina händer spricker lite som hushållseksem men lägg till lite blåsor och en satans massa klåda. Vet inte om det har ett samband med att jag är uttorkad. Jag vill dock påminna om i detta läget att jag var mer uttorkad vid inskrivningen än vad jag är nu. Så en resorb för invärtes och en omgång steroid IV dermovat för utvärtes. Satans tråkiga kropp och satans allergier.

Nu ska jag planera något till middag här hemma. För de som äter vill säga.

Och jag har flera personer som sagt att de inte skulle fixa detta med att laga mat till resten av familjen, både personer här på bloggen och IRL.

Är ni verkligen säkra på att ni inte skulle fixa det?

För jag tycker det snarare lindrar änn gör det värre. Att hantera mat, utan att det måste stoppas i munnen. Snarare ser jag det som att jag tränar inför tiden efter VLCD och LCD. Som att jag verkligen tänker igenom maten jag gör till min son, att den har alla delar han behöver.

Ni fixar allt ni vill fixa. Men det hänger kanske lite på viljan oxå. Jag minns när jag läste i Mumlans blogg om lasagnen i diskmaskinen ;0) men hon fixade oxå. det som är svårast är att jag inte kan smaka av, för det gör mig minst sagt blind i köket. Sedan är jag ju van att hantera mat även i jobbet, har en lång restaurangkarriär i ryggan från livet innan högskolan.

Ha en fin dag därute, var ni än är... ta hand om varandra   

Idag är det grupp och vägning. Och det är så skönt att vågen hemma idag av alla bra dagar på morgonen gjorde ett rejält kliv i rätt riktning. 92.3 kg i morse vilket borde innebära att vågen på itrim borde stannar på 91+/- nånting. Det är nu -14,6 kg på 44 dagar, genomsnitt 0,33 kg/dag.  Nästa grupp kommer jag att ha klättrat förbi ytterligare en markering på mitt eget Mount Everest.

Keep your eye on the price   

http://open.spotify.com/track/1EjwzxokjRsFcLOhIHH558

 Jag tror jag skall sätta ytterligare ett mål för mig själv.

• När jag är nere på 85 så ska jag börja springa.

Det går jag och smålängtar lite efter.

Karaktären.

Jag har inga problem med karaktären i detta skede. Jag hade igår efter bråket med tonåringen en omedelbar impuls att tröstäta. Det blev en chocolate crisp mealbar vid 10.30 men då jag åt frukost vid 6 så tyckte jag att det inte egentligen var så mycket fusk i det. Det som gjorde att det kändes som lite farligt var att jag åt i direkt samband med en känsla av förlust av kontroll. Alltså mitt gamla beteendemönster med ett belöningssystem som kickar igång när jag inte har kontroll. Maten kan jag kontrollera, även då i en destruktiv konsumtionsform.

Motionen

Att promenera har blivit ett belöningssytem. Jag vet hur jag mår efter promenaden, men jag vågar fortfarande inte lita på mig själ i att jag skall hålla ut och är därav försiktig med att bjuda in andra till prommenad.

För jag har ett motstånd. Det är jobbigt att röra på sig.

Jag måste ignorera den första impulsen att avböja för att jag har en känsla av att det är jobbig. Jag vet att när jag kommit igång så är jag överlycklig, varje gång. Detta upprepas varje gång. Först jobbigt, sedan belöning. I med mp3 i öronen och bra fartig musik, sedan på med skorna, på med jacka och ut. Inte tänka utan på med autopiloten    och snart kommer det där fånleendet och lyckan krypande.    Jag gör det jag gör det jag gör det....jag går igen. Jag bränner, jag mår bra. Både primärt och sekundärt belönar promenaden mig. Om motståndet är ännu större så rekommenderar jag att dansa. Dansa hemma med dig själv i lägenheten. Jag gör det och det funkar. Jag dansar med kaffebryggaren, med min första bar, sittandes på stolen. Det ser säkert skitknäppt ut men det är en bra start.

Ha en underbart fin dag därute alla duktiga och kämpande människor..  

Idag är jag trött och sur och det bråkas och tjaffsas på morgonen hemma. Små barn små problem, stora barn större problem. Det ligger nåpgot i det. Riktigt dålig grund inför dagens intervju för ett arbete som jag vet att jag inte kommer att få. Vet inte varför de ens vill intervjua mig när de inte vill antsälla mig. Jag saknar körkort, fortfarande. Jag har aldrig saknat det för egen del, har alltid klarat mig bra utan. Men nu märks det dessvärre av vid intervju. Det verkar så självklart och allmänt vedertaget att alla har körtkort.

Jag har alltid hävdat att jag har två starka friska ben, dom bär mig dit jag behöver gå. Det finns en kollektivtrafik, det finns cykel, det fins tåg. Men nu har jag kommit till en punkt när jag inte längre klarar mig utan.

Jag får inte jobb utan lappen.   

Lite Salem Al Fakir tillägnad mig själv idag. Behöver lite pepp och positiv energi för idag har jag bara lust att lägga mig ner och gråta. Jag är helt slut. Det har inget att göra med diet. Det har med älskade tonnårsbarn att göra. Hur tufft det ibland är att vara ensam och stark. Att vara både den straffande och den belönande parten. Jag har en underbar unge, fantastisk på alla sätt. Men idag var en dålig start.

the grass is greener on the other side

I've told some people now they know it

forget you old lawn come over to mine

take your first step and you will get there in time 

it's true life will smile for you

it's true life will smile for you

it's true life will smile for you

the grass is greener on the other side

someone told me she had finally seen it

it's hard to believe it before you've tried it out

she's already thereshe's finally home

it's true life will smile for you

it's true life will smile for you

it's true life will smile for you

it's true life will smile for you

you thought you knew it all but let me tell you

you're not the only one by far

let's knock down all the walls

you better believe it 'cause now you know it's true

life will smile for you 

it's true i wouldn't lie for you