Det blir en festival innan sommaren är slut. YeeHaa!!!!

Hur fint som helst, jag och "Sid Vicious/Till Lindemann" som jag numera kallar honom skämtsamt pga likheten, ska jobba som funkisar på en punk/hårdrocksfestival i närheten inom kort.

Han planerar, jag är så nöjd. Igår natt satt vi och gick igenom bandlistan, lyssnade och bedömde vad vi ville se, vad som lockade mest. Det finns en tanke bakom livet, han är djup och han är som jag, agnostiker. Det finns en så skön känsla bakom hela hans väsen som jag uppskattar enormt mycket. Mycket själslig insikt, ödmjukhet, eftertänksamhet och han reflekterar. Sedan att han är så enormt stor gör att jag känner mig så barnsligt trygg på ett mycket angenämt sätt. Han har tränat fria vikter i större delen av sitt vuxna liv, något som även tilltalar mig. Åh vad detta känns kul. *hoppar runt av iver* Och som om det inte vore nog.... Han har läst på universitet, vi kommer från samma värld. Vi har samma grundvärdering och reflekterande sätt att tänka. Han känner sig avslappnad i mitt sällskap. Och jag kan bara instämma. Kan man få ett bättre omdöme? Han får mig att må bra!!

You lose one you win another

Livet är fullt av överraskningar.

Jag har gått ner 7 kg dessa två veckor. 7 kg. Fatta det!!Jag vet att det är lite mycket på en gång, men tappade aptiten.  Känner mig fin i kroppen igen. Back in the game.

Jag tror att om man söker kärleken, är öppen för den så finner man den. Det är så enkelt. Men det är viktigt att vara klar med sig själv. Att ha korten på bordet, att reflektera. Att bida tid. Och jag kände ju en morgon att nu är det dags. Och började söka efter min yang. Kanske denna, kanske inte. Den som lever får se. Jag lever.