Imorgon är det första lediga dagen på ett niodagar i sträck arbetspass. Men vilken lön det blir   sen. Fick en jättebra lön även nu, det blir som man jobbar. Har handlat massa strunt. Sånt jag inte haft råd att köpa under studietiden. Nya handdukar, nya lakan, badrummsmatta, ljudanläggning till datorn...jag borde lägga mer krut på snygga kläder. Fördelen med att jobba som vikarie inom hemtjänsten kan vara att ibland finns det (oftast) obegränsat behov av personal. Jag kan mer eller mindre planera hur mycket jag vill jobba. Klart ett riktigt jobb skulle ge en högre timmpenning, alltså det jobb jag lagt 3,5 år på universitetet för samt har satsat 200 000 kr i studieskulderskulder för. Men i dagsläget är jag glad för att jag har lön.

Imorgon skall jag gå blodomloppet. Löpträningen har ju inte riktigt kommit igång. Jag hinner inte med. Och inte heller har jag komit ner till 85. Det var målet jag satte upp för att börja löpträna. Men jag bidar min tid en aning, försöker äta rätt, försöker hålla vikten stilla eller gå ner långsamt. Jag kommer som sagt inte att återgå till bara ersättning, inte efter håravfallet. Och jag har nått en vikt som jag kan hantera. Jag vill gå ner mer i vikt. Jag har 17 kg kvar, men det får ta lite tid. Jag har förändrat mina matvanor, jag har börjat röra på mig. Det är en sådan skillnad på mig nu och då.

Jag har aldrig varit så tung som 107 kg innan jag började med itrim. Att ligga på dagens runt 87 kg känns väldigt skönt och jag är trots allt oerhört tacksam för metoden. Nu vill jag komma ifatt psykiskt. Jag är av den åsikten att vid snabb viktminskning hinner inte psyket med fysiken. Åtminstone har jag haft svårigheter med detta. Självbilden och identiteten känns lite rubbad. Vem är det som möter mig i spegeln, hur ser jag ut egentligen.

Och som lite avslutning, en bild på min nyligen innätade balkong...

Jag är mycket nöjd med resultatet. Ska fortfarande filas en del men gardinerna på balkongen kommer förhoppningsvis att hålla temperaturen på balkongen nere något, och öka antalet timmar jag kan sitta på balkongen.

Så tack igen Mona Pihl för skissen på din sida.