Shakerna är ju goda...eller åtminstone forrest fruit. Kanske lite söt. Men inte alls samma upplevelse som sist.

Jag har nu varit hos min coach igen. Det var roligt. Jag har gått upp 0,4 kg sedan jag vägde in mig senast så det kändes som ett bra resultat. (Nu vet ju jag att vågen gått upp och ner sedan jag var där sist, men det var inte ett stort plus)

Hon var inte riktigt med mig gällande att dra igång rivstart igen. Det är ju 2 månader kvar innan det gått ett år. Men hon köpte min iver i att få en kickstart. Jag bestämmer själv. Hon bara log åt mig.

Jag mår riktigt bra så här dag 1 åter igen på 600 kcal/dag. Känner mig riktigt motiverad och idag har jag fått mycket motion. Testade på ett nytt jobb, och det var lite andra sträckor, andra delar av stan. Det gör en viss skillnad. Och tidspress, även om det egentligen inte var någon. Jag ökade på stegen, dels för att hålla värmen och dels för att hinna med. Tror det kommer att kännas i kroppen imorgon. I like a lot.

Ikväll har jag gått tillbaka till memory lane vad gäller musiken, har gått på min gamla gata. Alltså i jobbet. Första flytten hemifrån och detta var vad jag lyssnade på vid den tiden.

Kärlek....det finns så många män, det finns så enormt många män. Nu har jag sprungit på en man i min ålder (tom yngre) jättefin, intressant jobb, kul att snacka med.. vi talar givetvis om nätdejt (eller denna gång är det faktiskt lite skillnad). Jag tror stenhårt på detta forum. Mycket knepigt folk, men man lär sig att sålla. Jag söker vissa kriterier och jag fann dem här.... och där.   Mina kriterier är nog enkla. Jobb, musik (hårdare sådan, dit räknas ej linkin park), festival, psykologi, sociologi, film. Har hittat flera killar som ser bra ut, äldre yngre tjocka smala. Nu dök det upp en 10 poängare men har badboystämpel över sig rakt igenom, men oj vad det kittlar gott i kistan ...   

Tycker det är roligt att gå på dejt, sitta och snacka bort en hel kväll. Inget mer. Kanske en kärlek, kanske en vän. Jag har blivit modig. Och kanske ärlig mot mig själv. Jag vill hitta någon, och inte vem som helst. Jag har varit singel i större delen av mitt liv, vantrivs inte, skulle kunna bara dejta i 10 år till, men jag hoppas springa på han, den, det stora.   

Nu är det allvar igen... Nu kör vi. Bikini sommar 2011. Kan klämma mig i en bikini redan nu utan att skämmas men...bara för att det lät bra, klychigt.   

Undersöker rivstarten från för ett år sedan, drygt, började 9 februari. Försöker hitta den drivkraften som infann sig. Men det var nog mer en tyst sammanbiten beslutsamhet. Långsamt hade vågen och vikten attackerat mig. Från att vara lite rund var jag nu fet, riktigt fet. Dag för dag, timme för timme var nog receptet jag följde då. Minns hur illa jag tyckte att shakerna smakade. Har en låda kvar som jag tänkt börja med imorgon. Men jag får verkligen jobba på detta med spunken känner jag.

"Veckans fasta gör att jag känner mig lätt i kroppen. Jag känner mig nyttig. Jag mår riktigt bra och livet känns roligt"

Dit vill jag komma igen. Att komma igång och ha den järnvilja jag hade då. Kommer att behövas en hel del affirmation och positivt tänkande. Minns hur jag upplevde smaken av shakerna.

"FY SJUTTON FÖR SHAKERNA I RIVSTARTSPROGRAMMET"

Jag är glad att jag har mina gamla anteckningar kvar, så här är fördelen med att just skriva en form av dagbok.

senaste tillägget till sweden rock 2011

Självklart vill jag ha en tid imorgon, för sådan är jag. Men måndag är nästan lika bra. Och som alltid så får fröken Louise lära sig att ha lite tålamod.

Jag funderar lite på hur jag skall lägga upp tiden fram tills dess, tills måndag då. Jag är helt inställd på rivstart. Vill ha snabba resultat för jag vet hur det kickar mig när det funkar snabbt. Och jag kan ju bevisligen hålla vikten. Har bara gått aningen upp och ner på vågen trots förfallet vad gäller kosthållning. Tror det har med jobbet att göra och den motion jag får därav. Ja jag är fortfarande kvar på samma ställe. Vad ska jag säga. Jag gillar mina timmar av prommenad nästan varje dag. Skall dra på mig pedometern ikväll, och inte fuska med hissen.  

Åter igen, vad gäller upplägget fram tills måndag, första tanken  blir ju då som välbekant glottery, att frossa i äckliga kalorier. Pizza, godis nam namn. Men jag tror inte jag är sugen på det. Tror jag bara skall laga god mat, fira dessa sista dagar med sund god mat. Kanske det inte blir lika hårt i övergången om jag går in med ett sunt tänk.

Jag har ett mål, och det är målvikt till juni. Jag skall då åter igen besöka mitt största favoritevent sweden rock festival.Jag vill kliva innanför grindarna och se ut över denna fantastiska dal av scener och den otroliga massan av musikälskare.

Hittills klara band av totalt drygt 70: Ozzy Osbourne Judas Priest Saxon Joan Jett and the Blackhearts Styx Rhapsody of Fire Mustasch Overkill Destruction The Haunted Jason & the Scorchers Moonspell Agent Steel Ghost Dan Reed Band Raubtier Walter Trout Groundhogs Mason Ruffner Fläsket Brinner Rage (Akustiskt)

Störst känns just nu Ozzy och Judas. Ozzy för att honom har jag ännu inte bockat av i min relativt feta "seddabandlista" och Judas för att det är deras farwell tour.

Alltså ingen särskild anledning till varför jag önskar uppnå målvikt till festivalen, utan det är bara vad jag kan tycka kan vara en rimlig gräns. Det är egentligen ingen brådska, duger fint som jag är.

Jag har beslutat mig för att ta tag i årorna igen efter en lååååång  paus.

Vågen har stått stilla, nått kilo upp nått kilo ner, men jag har inte jobbat för något annat så som man bäddar får man ligga. Och på tal om att ligga...eller bädda.

Detta med dejtandet fick ett abrupt slut, snubben jag träffade var dömd för grov kvinnofridskränkning och det funkar inte för mig.

I sure know how to find them.....   

Min vännina tycker att jag brde ha en lysande karriär inom profilering, jag kan hitta dessa killar. Så nu går jag tillbaka till den jag gillar bäst - mig själv.   

Jag funderar starkt kring att gå tillbaka till rivstart. Det är ju tillåtet med detta 1 gång/år och det är nu ett år sedan jag började. Visst jag är tveksam men resultatet var ju så fantastiskt bra.Då inte hårresultatet, jag tycker jag blivit grymt tunnhårig sedan förra rivstarten.

Så jag skall nu dra iväg ett mail till min coach och förklara att jag vill tillbaka in på banan. Ta de sista 20 kg som jag vill ha bort. Målet blir -20 kg till maj.

Jag skall även kika runt och kolla hur det går för er andra. Har saknat er lite.

Fick en fråga om huruvida ketosfas skulle påverka amning? Någon som vet?

Vi ses ute i spåren   

Nu jäklar skall här jobbas...

Vad jag mår bra. Rensar garderoben och provar gamla kläder. Börjar sitta bra igen. Jag mår så oförskämt bra. Och inte för att jag rensar garderoben men kanske det har en underliggande betydelse i att göra just så, rensa garderoben. Städa bort gammalt och fult och fylla på med nytt och fräscht. Bara spara sådant som jag verkligen vill ha i mitt liv.

Är det knepigt att bara släppa så? Jag vet inte. Och egentligen bryr jag mig inte. För det var inte meningen att det skulle bli nått mera. Men likaväl ångrar jag det inte. Jag behövde något att testa på.

Jag mår bra, bra, bra. Det bubblar i hela kroppen och livet leker på hög nivå. Börjat fundera över detta med själsfrände. Jag hatar, och märk väl att jag använder ordet HATAR att tala i telefon. Jag är en person som möts och diskuterar om jag inte sitter på kammaren och analyserar över livets varande som nu denna blogg har utvecklats till att bli ett forum för.

Denna nya mannen i mitt liv har förmågan att hålla mig intresserad över telefonen i timmar och timmar och timmar. Vi ligger och småpratar och skrattar och planerar och myser och saknar och ..... ja det är verkligen ovanligt i min värld att det kan gå till på detta sättet. Men jag välkommnar det med öppna armar och öppet hjärta.

Det blir en festival innan sommaren är slut. YeeHaa!!!!

Hur fint som helst, jag och "Sid Vicious/Till Lindemann" som jag numera kallar honom skämtsamt pga likheten, ska jobba som funkisar på en punk/hårdrocksfestival i närheten inom kort.

Han planerar, jag är så nöjd. Igår natt satt vi och gick igenom bandlistan, lyssnade och bedömde vad vi ville se, vad som lockade mest. Det finns en tanke bakom livet, han är djup och han är som jag, agnostiker. Det finns en så skön känsla bakom hela hans väsen som jag uppskattar enormt mycket. Mycket själslig insikt, ödmjukhet, eftertänksamhet och han reflekterar. Sedan att han är så enormt stor gör att jag känner mig så barnsligt trygg på ett mycket angenämt sätt. Han har tränat fria vikter i större delen av sitt vuxna liv, något som även tilltalar mig. Åh vad detta känns kul. *hoppar runt av iver* Och som om det inte vore nog.... Han har läst på universitet, vi kommer från samma värld. Vi har samma grundvärdering och reflekterande sätt att tänka. Han känner sig avslappnad i mitt sällskap. Och jag kan bara instämma. Kan man få ett bättre omdöme? Han får mig att må bra!!

You lose one you win another

Livet är fullt av överraskningar.

Jag har gått ner 7 kg dessa två veckor. 7 kg. Fatta det!!Jag vet att det är lite mycket på en gång, men tappade aptiten.  Känner mig fin i kroppen igen. Back in the game.

Jag tror att om man söker kärleken, är öppen för den så finner man den. Det är så enkelt. Men det är viktigt att vara klar med sig själv. Att ha korten på bordet, att reflektera. Att bida tid. Och jag kände ju en morgon att nu är det dags. Och började söka efter min yang. Kanske denna, kanske inte. Den som lever får se. Jag lever.

Har träffat en kille som verkar väldigt lovande. Vi har väldigt många gemensamma nämnare. Gillar samma musik, har väldigt lätt att prata om allt, är födda samma år.

Han ser bra ut, är lång, mörk och muskulös (ja det ger ju lite extra pirr när killen kan bära en ;) Faktiskt tycker jag att han påminner aningen lite om Till Lindemann, sångaren i Rammstein.

Han är nog min största osannolika förälskelse, Till Lindemann då.

Vi har pratat non-stop nu under flera dagar. Från morgonkaffet tills jag somnat med huvudet på tangentbordet till lappen. Vi har inte setts live ännu men han vill väldigt gärna, han har frågat flera ggr...men jag tvekar lite.

Vi har bytt mobilnummer och det pirrar i fickan när jag inte kan chatta vilket gör att det pirrar lite extra i kroppen, bilder från alla möjliga vinklar är utbytta, inga porriga. Utan mer för att få en uppfattning om hur landet ligger. Är bra sugen att lägga upp en bild...men det får man ju inte göra. Men sedan kommer detta med att mötas live. Att verkligen se varandra, att komma över den där första tröskeln. Snacka går ju bra, men sedan kemin.

Och nu vill jag ju vara så försiktig så försiktig. Vill inte ha ont igen. Ja jag vet, den som sig i leken ger får leken tåla. Men jag vill ändå värna om mitt hjärta.

Vikten går i helt rätt riktning, ned. Jag börjar känna mig riktigt bekväm i min kropp igen. Börjar få en trevlig midja, det har jag inte haft på många år. Känns mycket mycket bra. Snart passerar jag under 80-sträcket. Snart.

Happi happi happi